Färre klagomål och fler boende – resultat av språkutvecklande arbete

På Elgströmska huset i Örebro, ett särsksilt boende för personer med demenssjukdom och korttidsvård, har arbetet med språkutvecklingen pågått sedan 2017. Idag kan enhetschefer Marie Jönsson och Marita Fritz ser vilka effekter det språkutvecklande arbetssättet gav på individ och organisationsnivå.

Varför började ni arbeta språkutvecklnade?

Vi hade sedan tidigare haft problem kopplade till språket, och 2017 fick vi en anmälan enligt lex Sarah med krav på att vi skulle jobba med språkutveckling. Vi ville komma till rätta med bristerna som berodde på språk och kommunikation, brister som påverkade kvaliteten och säkerheten, så vi började arbeta språkutvecklande.

Vad gjorde ni?

Några medarbetare fick erbjudande om att gå en kurs med både lärare i svenska och vårdlärare. Det som upplevdes som svårt var den muntliga kommunikationen, framförallt telefonsamtal, men även det skriftliga språket. 

Samtidigt utbildade vi fem medarbetare till språkombud som skulle vara ett stöd för de som gick språkkursen. De som gick språkombudsutbildningen tyckte att den var jättebra. För oss blev den största utmaningen att språkombuden skulle bli accepterade av sina kollegor. Vi som chefer arbetade med att lyfta språkfrågan på varje arbetsplatsträff. Det var ett tätt samarbete mellan oss chefer och språkombuden. Vi tog också fram en arbetsbeskrivning för språkombud i vår verksamhet.

Vilka effekter av er satsning på språk ser ni idag?

Vi ser att effekterna är att språkfrågan har blivit avdramatiserad och dokumentationen bättre. Det talas cirka 23 språk i vår verksamhet, och idag används flerspråkighet som en resurs hos oss. Satsningen motverkade också ryktesspridning som kunde leda till missuppfattningar. Vi märker att det är färre missförstånd, och att man vågar säga ”Nu blev det missförstånd”. Vi har fått ett öppnare klimat. 

Dessutom började vi tänka mer på hur vi förmedlar information, och att vi ska upprepa den flera gånger vid olika tillfälle. Vi chefer skickar också ut information till språkombuden först, och får stöd från dem i att säkerställa att informationen blir begriplig för alla. Vi tänker också på att ställa öppna frågor och följdfrågor, och låter medarbetaren bekräfta att hen har uppfattat informationen på rätt sätt. 

En annan effekt av satsningen har märkts under Coronapandemin. Den är att vi har lyckats informera alla medarbetare om vad som gäller, på ett effektivt och säkert sätt. Det hade vi inte kunnat göra på samma sätt om vi inte hade jobbat med språkombud och språkutveckling.

Vi kan också säga att innan vi hade börjat satsa på språkutveckling och språkstöd så hade vi många klagomål från anhöriga, och svårt att få in personer som ville bo hos oss. Nu är det precis tvärtom!
Vi har fått ett nytt förhållningssätt som hjälper oss att utveckla verksamheten. Vi vill bevara varandras kultur, men samtidigt kunna förstå varandra. Nu vet vi hur vi ska prata med varandra, inte om varandra. En av de största vinsterna är att nu vågar alla ställa frågor. Och vi kan skratta tillsammans. Nu kallar vi oss för en språkutvecklande arbetsplats.

Vilka tips kan ni ge till andra som vill börja arbeta språkutvecklande?

Om ni vill satsa på att bli en språkutvecklande arbetsplats, få upp språket på agendan genom att utbilda språkombud! Ni kommer att få en bra draghjälp. Språkombud bidrar till att arbetsmiljön blir bättre, man får också ökad förståelse för varandras kulturer. Det är otroligt viktig vem som ska bli språkombud, välj med omsorg, och välj den som är intresserade av språk och kommunikation.